Etusivu > Tehdä > Muut aktiviteetit
Valittu alue:

Paketit
Tehdä
Yritykset
Asu
Syö
Matkusta
Muut palvelut
Resebeskrivning: Brändö Tulosta Sähköposti

Denna resebeskrivning kan vara bra att ha då du planerar din semester i den åländska skärgården. Vandra, cykla eller paddla, njut och må bra. Den åländska skärgården väntar...

Jurmo
Välkommen till Brändö, står det på skylten du ser när du kommer iland. Vi tänker oss att du kommer till Brändö österifrån. Det är som sagt i Långö i Åva by du tar iland. Du är i gott sällskap. Du är inte bara en av ca 54 000 personer som årligen kör iland just här, det är faktiskt här de allra första brändöborna bosatte sig. Vi befinner oss alltså i ett mycket gammalt kulturlandskap. Det kommer vi att göra under hela den kommande färden.

Om man tar den totala arealen i beaktande är Brändö en stor kommun. Det mesta är dock vatten, och de holmar och skär som under årtusendens lopp stigit upp ur havet har under de senaste 1000 åren varit mer eller mindre i kontakt med, och påverkats av de människor som bott och försökt leva här.

Du ser att vägen från Långö, eller Lanje som vi säger, går söderut men du som har kommit för att noggrant bekanta dig med denna lilla, men säregna kommun, väljer att först köra ombord på den anspråkslösa färjan M/S Doppingen. Den ska föra dig till en av Brändös vackraste byar, Jurmo.

Resan till Jurmo tar tio minuter. När du närmar dig byn skall du från färjan beundra bisamhället du ser framför dig.

Det du genast lägger märke till är att husen i den gamla blykärnan ligger tätt intill varandra. Detta är något du kommer att märka gång på gång under din resa genom Brändö. Det innebar en trygghet i ofärdstider att ha grannar nära inpå sig.

När du kört iland i Jurmo kan du stanna vid butiken och be om information angående Jurmos museum som är beläget i en sjöbod. Säkert visar någon omkring dig där.

Efter att ha besökt muséet föreslår jag att du hälsar på hos Jurmos färskaste turistattraktion, nämligen de små ludna korna (och tjuren Boris). De är av rasen Highland Cattle. Följ vägvisarna så hittar du fram.

När du bekantat dig med Jurmo och tycker att du känner byn tar du färjan tillbaka till Långö. Därifrån fortsätter nu din färd genom Brändö. Några kilometer från hamnen kan du se att barrskogen upphör. Av någon hittills okänd anledning saknar Brändö nämligen barrskog, så när som på skogen du redan sett, och så när som på en del planterat bestånd.

Åva
När du redan gett upp hoppet om att på denna färd få se annat än natur börjar faktiskt bosättning synas längs vägen. Först glest, men snart lite tätare. När du ser höga, kala berg torna upp sig framför dig är du i Åva.

Sjöbodar och båthus hör intimt till kulturmiljön i Brändö. Sådana finns i alla byar. Det är ändå något speciellt med båthusmiljön i Åva. Vik till höger just innan du passerar byn och ta en paus. Kliv ur bilen och beundra de gamla och de nya bodarna och båthusen som står i flere rader. Gå och njut längs spången som byggts så att den exakt följer bergets konturer.

När du sedan tar dig vidare från Åva passerar du först till vänster Bygården, som varit Åvas folkskola.

Snart kör du nu över e första längre vägbankarna, som för att skapa ett vägnät bundit samman holme vid holme. Tänk dig att för inte så länge sedan kunde den resa du nu gör bara företas med båt eller vintertid över isen. Vägen du åker längs fanns inte alls.

Nu skymtar en större bro där framme. Det är Åvabron som, som 1988 ersatte en vajerfärja. Från bron har du en fantastisk utsikt; Ängskärsfjärden i norr, och Skiftet i söder. Tyvärr finns det på bron små förtretliga skyltar om att man inte får uppehålla sig på bron.

När man kommit ner från bron passerar man en större fiskodling. I närheten av den kan man om man har tur se hägrar sitta och övervaka trafiken. Någon enstaka gång händer det att en säl dyker upp med sitt runda, söta huvud, när den är på jakt efter foreller i fiskodlingen. Som turist kan du beundra den, fiskodlarna är inte så förtjusta över påhälsningen.

Björnholma
När du kommit över vägbankarna befinner du dig i byn Björnholma. Du viker till höger i en T-korsning. Björnholma är en av Brändös minsta byar. Från en vägbank kan du till höger se byn med hamnen Sisshamn närmast. Du far vidare västerut över broar och bankar.

Korsö
Brändös natur är vacker på vintern. Ändå rekommenderar jag att du gör ditt besök i slutet av maj eller början av juni. Det är ännu inte för varmt att åka bil, men framför allt kan du då njuta av alla blommor längs vägen. Vägrenarna är fulla av Ålands landskapsblomma, gullvivan. Här på vägen till Korsö, kan du också om du har tur, se Brändös vanligaste orkidé, Adam och Eva. Kom bara ihåg den gamla regeln. Se men inte röra.

Korsö hette tidigare Koskenpää. På 1950-talet beslöt byborna byta namnet till Korsö, som är lättare att uttala.

Fram till 1860-talet fanns prästgården i Korsö. Den flyttades till Brändöby för att prästen skulle bo närmare kyrkan.

Vägarna i de små bysamhällena som Björnholma, Baggholma och Korsö är trånga och smala. Det är kanske därför bäst at du nu beger dig norrut mot Fiskö.

Fiskö
Naturen du ser när du beger dig mellan Korsö och Fiskö är varierande. Än kör du återigen över brobankar, än över kala berg så att du nästan får en förnimmelse över att vara i Lappland. Mellan bergen finns små åkertegar. Brändöborna har under tidernas lopp fått lära sig att ta hand om minsta lilla jordplätt, som kan användas för odlingar.

På vägen till Fiskö passerar du Notholm, där det en gång funnits en lotsstation. När du kommit fram till den karga byn Fiskö viker du till vänster, till Norrviken. Du stryker strax förbi midsommarstången. Om du avlägger din visit före midsommar är den vissen och grå, men kanske kan du se båtarna snurra i toppen. Varje by med självaktning har en egen midsommarstång. De är olika höga, och har antingen kransar eller ruskor men gemensamt för midsommarstängerna i Brändö, liksom på Åland i övrigt, är att de ska påminna om ett riggat skepp.

Ursprungligen har midsommarstängerna varit symboler för livskraft och fruktsamhet. Besöker du Brändö vid midsommartid kan du kanske få hjälpa till att löva någon stång. Lövningen sker vid olika tidpunkter byarna. Vill man hålla sig ajour med vad som händer när i Brändö ska man studera anslagstavlorna, som finns i praktiskt taget varje by.

Du vänder där vägen upphör (det finns liksom inget alternativ) vid den indragna bybutiken.

Du far tillbaka uppför berget, men vänder sedan till vänster, och efter en stund till höger. Om du blickar högerut upp mot berget skall du ta i betraktande en av Brändös typiska sevärdheter; stengärdsgården. Den klättrar där uppe på berget och man kan få för sig att den hör ihop med själva hälleberget. Tänk då litet på vilka mödor och vilket slit som krävts av den som en gång radat dessa stenar. Förmodligen har de röjts undan för att man skulle få odlingsbara åkrar.Stengärdsgårdar finns i alla byar men de syns inte alltid rån vägen.

Om en stund kommer du fram till en vändplan, där vägen upphör. Invid planen finns Fiskös gamla skolhus, som nu härbärgerar Institutet för Levande Föda. Nu kommer du inte längre. Du har nästan rundat Ängskärsfjärden. Förr trodde man att det var ett meteoritnedslag som förorsakat den märkliga formationen som fjärden utgör, men troligen är et bara frågan om en av naturens nycker. Det finns ingen genväg tillbaka. Du återvänder till T-korsningen i Björnholma och far sedan vidare söderut. Först kör du över den lilla bron till Djurholm. På Djurholm finns ett öde färjfäste. Om du har vägarna förbi den sista lördagen i augusti kan du just här i Djurholm delta i firandet av forneldarnas natt.

Brändö
Efter ett par kilometer kommer du till Brändöby. Du kör bl.a. förbi parkeringsplatsen till Brändös kommunbibliotek och grundskola. Efter ett par hundra meter skall du ta av till höger mot butiken. Strax invid vägkorsningen kan du se Ateljé Regnbågen, som är en utställningslokal och konstnärsateljé. Lägg märke till den originella gästboken!

Efter besöket i Regnbågen far du vidare ner för backen rakt fram så långt du kan. Du har nu kommit till Brändöbys ångbåtsbrygga. Sådana bryggor har funnits i alla byar, och de flesta finns ännu kvar i sämre eller bättre skick. Ångbåtsbryggorna är en påminnelse för oss om livet före färjornas tid.

Nu far du tillbaka samma väg, uppför backen vid Regnbågen, och sedan rakt fram tvärs över korsningen. Om du kör sakta nerför backen kan du till höger se Brändös församlingshem, som tidigare varit prästgård. Huset byggdes på 1860-talet när Brändö blev ett eget pastorat. Om du besöker Brändö på våren kan du se församlingshemmets gård förvandlas till ett blått hav – av scilla. Det lilla röda huset närmast vägen var ursprungligen prästgårdens bagarstuga. Numera har bakningen helt upphört där, och det är i sanning en annan slags verksamhet som bedrivs i stugan. Folkhälsans motionshall är alltså inrymt här.

När du nu fortsätter nerför backen kan du till vänster se gården Backas som förr var Brändös posthemman. Gården ligger vid den gamla postvägen som gick mellan Stockholm och Viborg.

Verststolpen nedanför huset visar att det är 23 verst från posthemmanet i Brändö till dito i Kumlinge, och 17 verst till posthemmanet i Vertsala. Framför huset ligger en flat sten. På den stenen placerade de åländska postrotemännen postsäcken, för att sedan låta den avhämtas av den åboländska roten – och tvärtom.

När du nu åker vidare mot kyrkan far du längs denna urgamla postväg. Du lämnar nu bilen på kyrkans parkeringsplats och promenerar först ner för en lilla vägen till stranden. Det var härifrån Norrstrand, som postroten for iväg österut över Skiftet mot Vartsala, och det var här som brändöborna tog iland när e ville besöka kyrkan.

När du nu går tillbaka, så går du till kyrkan samma väg som generationer brändöbor gjort.

Brändös kyrka är helgad St Jacob, och den är byggd 1893. Speciellt anmärkningsvärt är det medeltida altarskåpet.

Som sagt, våren är en vacker tid på Brändö. Gullvivorna i kyrkbacken under försommaren kan bara inte beskrivas.

När u känner dig mogen att lämna kyrkan kan du ännu ta dig en tur mot Limslätt. Under senare år har man alltmer ansträngt sig att bevara det öppna landskapet. Får och hästar gör sitt bästa att hålla vegetationen under kontroll. Många av de gamla stugor som byggdes upp strax efter 1808-09 års krig finns fortfarande kvar och är en prydnad för respektive byar.

Innan du lämnar Brändö och från korsningen vid Regnbågen far vidare söderut mot Torsholma, skall du titta på soluret. Soluret, som en nitisk präst, Brändös första kyrkoherde faktiskt, Alfred Brynolf Roos, högg in i berget för att vara säker på att hans församlingsbor skulle komma i tid till gudstjänsten. Soluret finns nästan mittemot infarten till församlingshemmet.

Det är nu dags att fortsätta färden söderut. Du passerar den gamla skolan som nu är föreningslokal. Småningom kommer du till en bro. Nu närmar du dig Brändö kommuns simstrand, Korsklobbsrevet. Hur skulle det vara med ett dopp?

Efter en stund passerar du förbi Brändös minsta by, Baggholma, och fortsätter sedan söderut.

Torsholma
När du närmar dig Torsholma så här norrifrån har du det gamla bysamhället rakt framför dig.

På andra sidan åkern står en väderkvarn. Du har sett någon enstaka kvarn på din resa hittills. Under självhushållningens tid hade så gott som varje gård i socknen sin egen kvarn. Tyvärr har bara ett fåtal kvarnar underhållits och bevarats.

Du tar dig vidare mot byn. Till vänster ser man en gård ingärdad av en kätting. Torsholma är sedan gammalt en redar- och sjöfartsby. Kättingen du ser påminner oss om det.

Du åker nu vidare längs kättingen och viker sedan till vänster i korsningen, där en stor sten ligger och hindrar trafiken. Du far vidare förbi Milan, kommunens daghem som huserar i Torsholmas gamla folkskola. Vandra ner mot en av Torsholmas byhamnar. När du står uppe i backen kan du på andra sidan viken se resterna av galeasen Tamara.

När du återvänder mot byn kan du hejda dig i korsningen (den med stenen) och blicka mot vänster. Där ser du några gamla ekar. De har tronat här både länge och väl och iakttagit generationer av torsholmabor. Det sägs att ekarna planterades när man återvände hem efter stora ofreden för nästan 300 år sedan.

Du vänder nu tillbaka norrut, bort från den gamla byn. På andra sidan åkern vänder du till vänster längs den nybyggda vägen. Du färdas igen en gång över vägbankar till det nya färjfästet i Lilla Hummelholm. Härifrån fortsätter din färd med färja till Asterholma.

Asterholma
Asterholma är en av kommunens allra minsta byar. När man kört ett avsnitt passerar man en gammal galeas som nu tjänar som vågbrytare.

Här kan man igen se att några av de gamla husen är mycket välbevarade. Traditionellt byggdes genomgående i samma stil i alla byar. Senare har dock många hus byggts till och renoverats så att de förlorat sitt ursprungliga utseende.

När du njutit av friden och lugnet och naturen i Asterholma kliver du ombord på färjan och åker vidare till Lappo.

Lappo
Passa på att njuta v hamnmiljön från sjösidan. Du är inte den enda som låtit sig bedåras av allt det vackra. Safa = Finlands Arkitektförbund delade år 1984 bl.a. till Lappo Ungdomsförening ut ett pris för planeringen och byggandet av skötbåtsmuseét.

När du nu kommit iland i Lappo vandrar du längs stranden, längs båthusen, längs gästhamnen, längs restaurangen, fram till Skötbåtsmuseét och smedjan längst bort. I museét får du säkert en guidad visning. När du lämnar hamnen far du söderut mot byn. Du viker till höger i en korsning mitt i den gamla byn. Till vänster har du nu Lappos gamla skola, som nu är ombyggd till pensionat. Om du sedan följer vägen kommer du så småningom till biblioteket och en nuvarande skolbyggnaden. Från vägen ser du en upprustad väderkvarn.

Vänd tillbaka mot byn och hamnen. Före hamnen vänder du till höger och kör längs en ny väg söderut, till vänster kan du ett stycke från vägen se föreningslokalen Klockkulla. Huset är ursprungligen ritat av Lars Sonck. Lappo är den sista byn i den här presentationen. Visst kan du nu fortsätta färden till Kumlinge och till fasta Åland, men nog tror jag att du väljer att fira din semester i Brändö. Välj din favoritby och sök en uthyrningsstuga. Du kommer inte att ångra dig.

Källa: Åsa Qvarnström Brändö Kommun

www.brando.aland.fi
www.alandstrafiken.aland.fi

Viimeksi päivitetty ( 0000-00-00 00:00:00 )